Ledig åter igen, inga måsten denna helg och jag har lägenheten för mig själv då George har åkt till den årliga "Falkenerar-mässan" som hålls på hans gamla arbetsplats. 
Mycket annat händer inte här, förutom att lära sig mer och mer dagligen på jobbet och pusha sig själv att ständigt utveckla sig. Men det kommer bli skönt nät man äntligen hamnar i det där stadiet på ett nytt jobb då man känner sig helt trygg i alla arbetsuppgifter och nästan känner att man kan utföra en hel arbetsdag i ögonbindel. Men det kommer så småning om! 
Jag har fått min första lön, äntligen. Inte mycket pengar, men spelar absolut ingen roll för mig. Så länge jag får jobba med det jag gör, har varma kläder på mig och har mat att äta så är jag mer än nöjd. Men på grund av att jag ännu inte har Engelskt bankkonto så fick jag lönen i kontanter. Känns lite smålustigt! 

Tror att nästa vecka blir den vecka då jag för första gången ska få flyga en falk. En pilgrimsfalk dessutom, världens snabbaste djur. Lite smått nervös får man väl vara? 
Hoppas att ni njuter av snö där hemma! Här är våren i full fart, ska försöka ta lite fina vårbilder runt slottet imorgon. 


Phoenix börjar bli stor! Under fluffet börjar fjädrarna komma och hen kan nu flaxa ut ur lådan hen spenderar nätterna i.
Lediga dagar kan innehålla många måsten, men de kan också innehålla lyxfrukost och långpromenad längs skogar och stränder. Vissa lediga dagar är helt enkelt bättre än andra!





 
Häromdagen var både jag och George lediga, så jag passade på och gjorde chokladbollar åt oss! Det var lite svårt, dels för att jag inte har lyckats hitta ordentlig kakao här, men jag har inte heller lyckats hitta pärlsocker samt att kaffet var slut hemma. Jag använde Arla's recept som ni kan hitta här!

Som tur var så gick kaffet att ersätta med rom och pärlsockret gick att ersätta med strössel, och så här färgglada och fina blev de i slutändan. Mycket uppskattat av både George och övriga kollegor!

 
Så jag åkte tidigare i veckan till Preston för att gå på en intervju gällande mitt National Insurance Number. Det är ungefär som vårat personnummer och behövs för att kunna bo och jobba i England. 

När man kommer hit så kan man börja jobba innan man har fått ett NINo, som det också kallas, men det behövs för att sedan kunna få ut lön och sociala förmåner som pension, A-kassa m.m.
Till och börja med så ringer man numret som står på följande sida: https://www.gov.uk/apply-national-insurance-number för att boka en intervju som hålls vid närmaste Job Centre (Preston för min del). Intervjun brukar bokas in ca 2 veckor efter det att man ringer. Du får också ett brev på posten som bekräftar all information angående intervjun om man skulle glömma adress, tidpunkt eller något annat viktigt. Efter intervjun så kan det dröja upp till 6 veckor innan du får ditt nummer med posten, men det brukar gå snabbare än så. 

Till intervjun behöver man ha med sig...
  • Pass och/eller födelsebevis
  • Ett dokument för att bevisa din Engelska adress. Oftast i form av en faktura som skickats till adressen i ditt namn. Eftersom jag bor med George så använde jag istället ett handskrivet brev från fastighetsägaren för att bevisa min andress. 
  • Information om när du kom till England och varför


Att skaffa sig ett Engelskt bankkonto är nästan också ett måste, då banken hemma i Sverige tar en liten summa pengar för varje gång du använder ditt kort i ett annat land. Det är inte mycket pengar man blir av med, men under loppen av flera månader så kan den summan kännas onödigt stor. 
Att skaffa ett bankkonto i England är nästan svårare än att skaffa sig ett NINo. Jag gick till bankerna Barclays och Lloyds och fick samma information hos dem båda.

Det du behöver ha med dig till banken för att öppna ett nytt bankkonto är...
  • Pass och/eller födelsebevis
  • Ett dokument för att bevisa din Engelska adress. Oftast i form av en faktura som skickats till adressen i ditt namn. Här accepterades inte handskriva brev, därför är en faktura ett måste. 
  • Anställningsbevis
  • I vissa fall kan du behöva ett referensbrev från din svenska bank. 
Lagom inför påsk överraskade min mamma mig genom att skicka ett stort paket fullt av godis! Ska försöka spara lite så att kollegorna får en chans att smaka också. Men vi får se hur bra jag lyckas med det... 

 
Livet på landet är inte alltid så spännande, men det kan vara otroligt avkopplande. Häromdagen så gick George och jag till puben för att äta och tog med vad som inom falkenering kallas för "lure", och övade på att använd den på vägen dit och hem. Snart är det dags för mig att flyga en falk med en av dessa, vilket är otroligt spännande men också nervöst. Puben som finns här i Ravenglass har otroligt god och fräsch mat för att vara en pub mitt ute i ingenstans. Skönt att gå dit ibland om man vill skämma bort sig lite! 

Imorgon åker jag till Preston för en min intervju för mitt National Insurance Number, men mer om det senare i veckan.

 
För er som inte vet så bor jag i en liten håla. Jag minns inte riktigt hur många som bor här, men man kan köra bil genom hela byn på ungefär en minut. Det finns ett hotel, en pub och en tågstation.
Men det är otroligt vackert här. Stora gröna fält som är fyllda med får, ett stort blått hav och Englands högsta berg är vyer jag njuter dagligen här.

Dock så gör min levnadssituation det lite komplicerat att göra simpla saker som att t.ex. handla mat. Som tur är bor jag tillsammans med min kollega George, som har en bil. Men om inte han kan eller vill köra så måste jag ta tåget till närmaste stad för att köpa det som behövs.Saker som jag saknar mest här borta (för tillfället) är lingonsylt, osthyvlar och decilitermått. 
Som tur är så får jag dessa saker och mycket mer skickat till mig ganska snart, vilket kommer göra livet här så mycket lättare. Kameraväska kommer också, vilket innebär bättre kvalité på bilderna! 

En ledig dag som tillbringades i den närliggande staden Workington. 
Ännu några dagar har gått sen jag skrev senast. Jobbet blir bättre och bättre för varje dag som går, jag blir mer bekväm i arbetet, mindre små misstag och jag har börjat bli tryggare med att flyga vår örn. För mig som är van att flyga mindre fåglar som Berguv och Harrisvråk, så är örnar en helt annan sak. Det är hur läskigt som helst, men herrejösses vilken adrenalinkick!
Jag har också börjat prata i vår andra visning, som är vår huvudvisning om dagarna, då flest personer kommer med andra ord. Jag var otroligt nervös innan, men nu är även det avklarat och jag känner nu att det bara är att jobba på alla moment tills jag når perfektion och koncentrera mig på att börja flyga falk snart! 

Spännade tider! 

         
Lilla Phoenix växer för varje dag som går. Till höger ser ni hur vi tränar en av våra Kappgamar till att äta ur "Betty", vårt plast-får, inför framtida gästupplevelser. 
 
 

Det känns som jag precis kom hem från San Diego, men nu befinner jag mig här i Ravenglass, England. Jag har fått jobb på ett rovfågelcenter vid Muncaster Castle här i "The Lake District".
Jag har varit här i 2 veckor nu, bor i en mysig liten lägenhet med en kollega till mig som heter George. Ska försöka dela med mig av mitt liv här så mycket som möjligt, men vad gäller den här bloggen så finns det mycket jag har lovat tidigare men inte uppfyllt.

Det är jobbet är otroligt lärorikt, jag har aldrig lärt mig så här mycket om fåglar så snabbt tidigare. Jag får också utföra nya arbetsuppgifter och ta eget ansvar väldigt snabbt, så det är en underliggande press men på ett positivt sätt. Efter en vecka här så behövde jag t.ex. prata inför publik i 30 min, på engelska och utan manus, om arter som jag inte jobbat med tidigare. Jättenervöst, men det gick bra och det är så skönt att ha fått det gjort. Med den lilla uppdateringen så hoppas jag att allt är bra där hemma i Sverige!

       
Utsikt från mitt fönster och centrets nyaste tillskott Phoenix och jag